Mycket tankar...

För några dagar sedan berättade min käre make en sak för mig som jag inte har kunnat släppa för allt här i världen....
Det är tydligen så att här i våran lilla stad så finns det 15 barnfamiljer som lever i total misär, där barnen blir drabbade på grund av föräldrars missbruk. Jag har så svårt att förstå att sådant här kan ske på 2000talet, vi ska ju leva i ett så kallat välfärdssamhälle. Dessa stackars individer får inte ens mat på bordet, utan pengarna som föräldrarna har går till annat skit. Jag blir så arg och förtvivlad över att detta sker.
Jag undrar varför socialen inte kan göra något, ta barnen därifrån så de kan få ett drägligt liv. Det måste finnas ett sätt att få ordning på sådant här, jag undrar vad kan jag göra som privatperson, jag har inte stor plånbok men något kanske man kan göra. Hade jag varit starkare själsligt så hade jag nog funderat på att bli stödfamilj, men när jag nu lyckats bygga upp min familj igen efter en jobbig tid så får inte den rasera igen. Risken är ganska så stor att om jag nu skulle ta och bli en stödperson så tar jag åt mig alltför mycket av andras bekymmer och jag kan tyvärr inte sålla nu och då kanske jag skulle bli sämre igen. Men kanske en vacker dag när jag är äldre så kan jag kanske hjälpa någon, jag hoppas att jag något kan göra i alla fall.

Kram Anna